Så här fint var det härom veckan. Nu går det utför, utför, utför tror jag. Mörkare blir det, och kallare. Blötare. Jag går nio av tio gånger inte hemifrån utan mitt paraply. Det är ett märkligt tillstånd av vuxenhet som jag bara liksom gled in i, i och med alla sommarregn som juli och augusti bjöd på. Läskigt. Jag måste nog se till att gå klädd i sommarkappa ända in i november för att kompensera.
This is how pretty the autumn days were a week ago or so. Now, it is fast becoming darker, wetter and colder. I don't like it, not one bit. These days, I hardly ever leave my house without an umbrella in my bag. How grown up is that?
Jag gör precis samma sak, lämnar knappt aldrig paraplyet hemma längre. Tycker att hösten kan få stanna till april, vill verkligen inte ha vinter, frost och kyliga fingrar. Burr.
SvaraRadera