Tänk

Så här har jag insett att det är: jag tröstköper tidningar när jag stressar, analog film är skamlöst dyrt, mina kläder behöver sortering och struktur och de där högarna med tyger, plagg och trasor borde någon bra själ ta tag i (jag!), Pronto är fortfarande kung på kaffeöverpriser men åh så värt, Cecilia är det finaste, söta tjejer i skolan är det finaste efter det, pojkar växer upp och blir helt stunningly amazingly goodlooking, och så har jag köpt en alldeles för dyr och hjärtknipande fin skolväska dessutom.

Fin dag trots allt.

Nu önskar jag ännu mer klubbutgångar som den gångna helgens (när verkligen alla på stället är så snygga att jag vill vara tjejerna och hångla upp killarna, ja, då är det bra), jag önskar att snön smälter, att mina böcker magiskt läser ut sig själv, att mina kläder automatiskt syr upp sig själv och att alla mina sorger försvinner (kastar de bakom min rygg).

Bilderna är sådana där semesterbilder, min kamera är ju som nämnt ur funktion.