Provisorium

Lägenheten känns inte som ett hem. Den känns som en plats jag kommer hem till om kvällarna för att sitta av tid. Låta timmarna gå tills jag kan lägga mig, och vakna till nästa dag. Varje eftermiddag ont i magen, för att jag vet att jag måste tillbaka. Jag borde inte bry mig så mycket. Det är inte så fruktansvärt äckligt. 

Men jo.

En månad kvar, tänker jag. En månad, sedan kommer allt att vara över och jättebra och superfint och hygge och lycka igen. Visst?

Det är konstigt det här, för om kvällarna förstår jag inte längre mening med allt. Livet, liksom. Vad är det tänkt att jag ska göra med mina fria timmar? Vet inte. Jag sitter på min stol framför mitt skrivbord vid datorn. Redigerar lite i mitt manus. Låter tiden passera.

Ständigt denna långsamma nedräkning.

The apartment doesn't feel much like home. Not at all, really. I spend my evenings secluded in this room, waiting and waiting, taking part in the slowest count down I've ever known. I'm aware that I'm blessed - healthy and with good people in my life, but I find it hard to be happy none the less when I don't feel at home where I live. Every evening when I realise it's time for me to return here my stomach knots. Another night has begun.

Tillfälligt avbrott

Hej mina hjärtan och alla som läser. Jag flyttade som sagt vid månadsskiftet. Vad jag inte visste då var att jag skulle få sällskap av 1) pälsängrar och 2) vägglöss i den nya lägenheten (ett par mjölbaggar i kryddskåpet och några pigga silverfiskar i badrummet också - men det kan jag leva med!). Opeppen är ofattbar. Jag har blivit mycket bekant med min nya tvättstuga, fått nöjet att packa ihop alla mina ägodelar igen efter att äntligen ha packat upp dem (!), samt skaffat mig helt nya värdegrunder. En lista på saker jag numera älskar: 1) Anticimex, 2) svarta sopsäckar och 3) alla plagg som går att tvätta i 60 grader.

Jag lovar och svär på min heder att återkomma med vackra bilder på klänningar (de jag behåller, det vill säga), böcker, frukostar och vårvädret som står och kikar fram bakom hörnet så snart jag kan och orkar. Bisous.

Darlings who read this blog: It so happened that my new apartment was already inhabited when I moved there - both by fur beetles and bed bugs. NOT the kind of house guests I'd recommend, trust me. So this past week, I've spent a disproportionate time cleaning, washing and boxing all the stuff I had just unboxed, etc. 


I will return as soon as my life is looking up again, I swear! Lots of love.

Flyttkaoset

Jag vet att jag är frånvarande. Men jag är så trött om kvällarna. Jag har kassar och väskor som ska packas upp. Mängder av dem. Jag har lärt mig hur man går från sängen till badrummet under mörka natten utan att slå i fötterna mot flyttlådorna. Bra så. Jag kommer snart tillbaka hit.

I have moved and my time is consumed by unpacking bags and boxes. I will return soon.