Klagan

(Anna och Linnea i Annas kök, i torsdags natt.)

Jag är hemma från jobbet med feber. Riktig feber, sån som ligger på 38,5-39,5 grader. Sådan som man vaknar upp överhettad och sjöblöt av mitt i natten, fylld av feberdrömmar om paketinslagning - ja, inte ens när jag sover får jag vila - och utan någon uppfattning om tid och rum... Mitt i allra intensivaste julruschen dessutom. Dumt, dumt, dumt.

Är allt jag gör nu för tiden gnäller? Förlåt.

I'm ill. And tired of hearing myself complain all the freaking time. I really should stop doing that. As soon as the feber is down...