Jag har sjungit hela dagen och har nästan ingen röst kvar. Vita linnen röda band gröna kransar. Korridor efter korridor, alla dessa sjukrum och lunchsalar. Att sjunga någon i tårar är kanske det finaste.
Jag längtar efter allt jag inte hinner nu. Sömn böcker tyger. Mest sömn. Julen, kom nu då.
I've spent my day walking the hallways of our hospital, singing christmas carols for everybody there - sick or at work. Now it feels like I've got no voice left. And I still haven't slept a full night in over a week.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar